Ozma

till varför jag är som jag är den här veckan. Jag har bestämt mig för att sluta äta:

Godis
Chips
Läsk
Bullar
Tårta
Bakelser
Choklad
Glass

och dylikt, i två veckor. Det har gått tre dagar. Jag är LITE on the edge. Typ har börjat få ett otroligt märkligt och hejdlöst skakbeteende i min högra hand som jag liksom inte kan göra något åt. Jag bad min låtsas-far som även är läkare att undersöka saken lite hastigt och han sa: "hm, shit vad konstigt!" Jag sa tack för analysen och konstaterade att det måste ha med mitt lägre sockerintag att göra. Förutom det har jag börjat få en sorts blixt-depression  i vilket tillstånd jag blir otroligt tröstlös och ledsen för en stund. För övrigt känns det som att jag kommer fixa det galant. Inga problem what-so-ever hittils förutom hela "on-the-edge"-grejen då. Jag tillåter mig själv äta skräpmat och dricka kaffe under tiden, samt té (min stavning som jag trivs med) och varm choklad (bara varm choklad, inte oboy).

In other news:

Jag känner mig begravd i plugg fast jag egentligen har ganska lite. Detta är kanske ett resultat av att jag faktiskt börjat göra det som är väntat av mig i skolan. Det är därför jag inte orkar skriva några vettiga inlägg; jag har massa skit att göra.

Saker jag upptäckt att jag verkligen skiter i på senare tid:

Medeltiden och dess kultur.
Imperialismen.
Joseph Conrad och hans verk
Människor som planerar att bojkotta blondinbella i hopp om konkus av hennes aktiebolag.
Vad skillnaden mellan "retrosexuell" och"metrosexuell" är.
Att juice nästan är lika onyttigt som vilken läsk som helst
Dåliga progg-metal band från Norge som försöker låta exakt som meshuggah och addar mitt band på myspace

Avslutar med citat från Michael Jackson

"I just love raping kids"