Ozma

...men nu får veta ändå nu när du läser det här. Anledningen till att jag inte tror att ditt intresse är så stort för det jag planerar att skriva är för att, som antytt tidigare inlägg, det handlar om mig. Emellertid tyckte jag dock att det kunde vara på sin plats med någon sorts presentation eller beskrivning av mig.

Jag heter Alex, i de flesta sammanhang. Jag är musiker, musikälskare, musiklyssnare, musikskapare, musikdrygjävel, musikbesserviser osv. Musik betyder mer för mig än det mesta. Det där som inte är det mesta som betyder mer är inte familj, vänner eller skit som ger mig t ex närhet och kärlek och förhindrar mig från att bli sociopat utan det är Scrubs (jag är praktiskt taget scrubs), Sopranos (jag är på femte säsongen, spoila inte) och Dexter (nej jag sitter inte som en idiot framför svensk [TV] reklam och har precis följt de två första avsnitten, jag har sett hela första säsongen och väntar på nästa...otåligt som fan). Jag följer fler serier men dessa tre är de som betyder lika mycket och ibland mer än mitt musikintresse. Det är bra serier. Serier som fortfarande bygger på konst och underhållning snarare än vinstintresse och propaganda. En annan sak som är otroligt mycket. Jag säger sak, inte för att jag har dåligt ordförråd utan, för att det i allra högsta grad är en sak, en pryl. Föjande uttalande tänker jag vara väldigt försiktig med. Se till att jag inte på något sätt överdriver eller förstorar sakens betydelse. Se till att det snarare blir en underdrift: min PSP är värd så hemskt mycket mer än allt annat jag nämnt hittills och mer än alla er som läser och alla som jag någonsin mött och kommer möta. Kort sagt, min PSP är värd mer än alla er människor.

Här följer information om PSP: Det är en portabel spel/musik/video/webläsar/radio/m.m-hanterare. man kan spela roliga spel på den som hjälper människor att ta sig igenom tråkig vanlig vardag. Den funkar som mp3-spelare. Den bygger på minneskort så att man alltid kan byta om man inte har plats på det gamla. Den spelar video. Den visar bilder. Det går att surfa på den (den har ett inbyggt trådlöst nätverkskort). Dessutom finns det massa extra funktioner som geniala hackers (som drivs av intresse och kreativitet snarare än tidigare nämnda vinstintresse och propaganda) som gjort nya magiska, underbara, praktiska och allmänt jävligt överlägsna program till PSP. Till exempel så går det att använda pspn som en universal-kontroll, alltså som en fjärrkontroll till olika elektroniska saker i ditt hem till exempel din dator eller din TV. Jag kan spela gamla SNES och SEGA-spel på den. Jag har en trummaskin i min PSP och man kan, hör och häpna (om man hackar lite), använda den för att lägga effekt på gitarrer och spela in med pspn. Det är med andra ord en elektronisk, underbar, bärbar, snygg, praktisk, fulländad vän, som kan ersätta alla redan befintliga vänner. Läs mer om världens bästa uppfinning gjord av mänskligheten här: http://se.playstation.com/psp/

För att fortsätta om information om mig själv. Jag går musik-inriktning i gymnasiet. 2:an. på Stockholms Estetiska Gymnasium. Som ligger i liljeholmen och fungerar som ett lagerhus för converse-skor, cheap mondays, dryga överlägsna människor som tycker att dem är bättre än dig, människor med bloggar, svarta kläder, uttjatade Tenacious D-låtar, rakblad och jävligt vettig undervisning (m.m kommer nog in på fler jobbigt klyschiga stereotyper som jag själv). Kanske låter som något negativt men jag passar perfekt. Tragiskt nog. För övrigt tycker jag gott om skolan och det som försigår i den.

Jag bor, som alla förstått, i Stockholm; pretentiösa bloggarnas, jobbiga "hippa" stadsdelarnas (såsom "sofo" som står för South of folkungagatan, hurra hurra för engelska), de otroligt fjantiga och storstadskomplexa engelska låneordens och dryga kaffeöverdoserande-indie-popparnas förlovade stad. Jag trivs. För det tycks ligga i min natur att gnälla över allt i min omgivning och det gör mig glad så vilken stad passar bättre än Stockholm som är full av skit att tracka ner på. Saker som händer, människor, olika rörelser, hippa trender osv. Som man under tiden man klagar kan avnjuta och följa och sedan komma på ursäkter till varför man själv inte är som de andra. Jag är en man FYLLD av dubbelmoral och inkonsekvenser. Det är vi alla skulle jag vilja säga.

Nu har jag skrivit en del och om jag skriver för mycket till kommer ingen orka läsa det här. Vilket är synd. Jag tänker därför avrunda med att avslöja band som är bättre än de band ni lyssnar på. Jag orkar inte  motivera varför desas band är bra, och de är ganska många. Jag totalt avskyr namedrops av band men eftersom mina band/artister som jag lyssnar på är så jävla bra så kan jag namedroppa dem. Dem följer inte i kronologisk ordning från bäst till sämst eller något.

The Melvins
The Posies
The Pixies
Alice in chains
Meshuggah
Bob Log III
Frank Zappa
Pantera
Looptroop
Ornette Coleman
Big Business
Bela fleck and the flecktones
Wednesday 13
Murderdolls
Frankenstein drag queens from planet 13
Bourbon Crow
Corpse Vomit
God among insects
Bo kaspers orkester (allt utom senaste skivan, tack)
Days of the new
The Whip
Nirvana (håll käften, man helt enkelt MÅSTE uppmärksamma deras musik)
Cold war kids
Meat Puppets
The Distillers
Den tredje generationen
Joe Strummer and the mescaleros
Jurrasic 5
JustD
Karp
Kyuss
Dinosaur Jr
R.E.M
Smashing pumpkins
Screaming trees
Afghan Whigs
Lamb of god
Tenacious D (första skivan = mästerverk, Andra = medioker)
Extol
Air
Daft punk
Bad Brains
Black Flag
Bite the apple
mother love bone
inverted fox


Jag lyssnar naturligtvis inte bara på dessa band, men de är bra exempel. Lyssnar på mycet olika musik och kan fan fortfarande sätta på typ Green day eller Fattaru och digga det också. även om de inte platsar på denna lista jag just gjorde. Band jag absolut inte tål ska jag skriva imorgon eller nåt. Även detta inlägg ljög jag; det jag just skrev blir inte avslutningen. Ett citat får istället avsluta. Citatet idag kommer från en hysteriskt bra film som heter "Kiss kiss bang bang" och mannen bakom citatet är Robert Downey Jr:

"Wetter than Drew Barrymore at a grungeclub"